Från Strukturerad data till Canonical URL:s
Teknisk sökmotoroptimering är en arbetsmetod som hjälper en sökmotorrobot att hämta, crawla, förstå och slutligen indexera en webbsida för att kunna ranka bättre bland organiska sökresultat på en sökmotor. Man kan säga att desto mer man förstår hur en sökmotorrobot fungerar desto bättre är man som SEO-konsult på att utföra teknisk SEO.
En duktig SEO-konsult vet när denne ska välja en 301 redirect eller en rel canonical från sin verktygslåda för att på bästa sätt kontextualisera URL:ers relation till varandra. Inom sökmotoroptimering finns det ingen universell lösning som löser alla problem. Istället har var sin metod sina egna fördelar gentemot varandra.
Tanken med den här artikeln är att inte att förklara allt som innebär teknisk SEO. Om du vill få ett helhetsperpsektiv på hela ämnet rekommenderar vi dig att läsa Moz guide om teknisk sökmotoroptimering (notera att den är på engelska). Istället vill vi att den här artikeln ska ses som ett uppslagsverk för dina frågor om de mest förekommande åtgärderna inom teknisk sökmotoroptimering. Med det ur världen börjar vi!
Strukturerad data
Också känt som: schema markup
Strukturerad data är ett kodspråk som förklarar vad någonting är för något på en webbsida. Det förklarar också hur det är strukturerat och hur det sammanflätar med övriga element. Man kodar schema markup med JSON-LD, RDFa eller Microdata. På Irrison använder vi oss av JSON-LD eftersom det är det språk som Google föredrar att parsa.
Vad är det som gör strukturerad data så viktigt? Jo, med schema markup kan du förklara att du är ett lokalt företag inom turismbranschen och att du har fem olika aktivitetspaket i olika prisklasser som ger din målgrupp olika fördelar.
På så sätt kan sökmotorerna förstå dig bättre. Det betyder att sökmotorerna kan leverera bättre sökresultat för sökare som är intresserade av innehåll som ditt eget. Det är därför som strukturerad data är en rankingsignal. Den här typen av användning av schema markup kallar vi på Irrison för icke-visuell schema markup.
Men det är inte det enda som strukturerad data används för! Man kan också skapa iögonfallande tilläggsinformation i sökresultaten som gör sökare mer benägna att klicka på just ditt sökresultat. Detta kallas för rich snippets. Läs gärna Googles egna guide till hur du praktiskt behöver gå tillväga för att kunna använda rich snippets.
När ska jag använda strukturerad data?
Man kan egentligen inte överanvända sig av icke-visuell schema markup. Så länge koden är strukturerad korrekt och innehåller information som stämmer är det bara ett plus rankingmässigt att använda sig av strukturerad data för olika delar av sin webbsida. Här är en marknadsföringsbyrå som är duktig på strukturad data.
Däremot kan det vara en sämre idé att överanvända sig av rich snippets på delar av din webbsida som inte uppfyller kraven att utöka sökresultaten. Vi hänvisar återigen till Googles guide.
Rel hreflang
Också känt som: hreflang url
Rel hreflang-taggen är ett attribut som placeras i <head> och används på webbsidor med multipla språkinställningar för att förklara de olika språkversionernas förbindelse till varandra. Hreflang används också för att förklara vart någonstans i världen webbsidan vänder sig till och vilket språk målgruppen primärt använder sig av.
Låt oss säga att vi är en finsk återförsäljare inom garageportsförsäljning med en webbsida som har finsktalande finländare och svensktalande finländare som primära målgrupper. Med hreflang-taggen kan vi därför förklara för sökmotorerna att vår målgrupp bor i Finland, talar två olika språk, och att webbsidan matchar det med en svensk- och finskspråkig översättning. När vi kontextualiserar det här för sökmotorerna får vi en organisk fördel bland sökresultaten.
Hreflang används i sammanhang när man talar om internationell SEO. Däremot är det i sig självt inte dåligt att använda sig av den här taggen om du bara har en enspråkig webbsida. Desto mer data desto bättre! Kom ihåg att det här är HTML som sökmotorroboten parsar, inte javascript som ligger i en separat fil, och därför påverkar det inte pagespeeden märkbart alls. Å andra sidan kanske det inte är den mest märkbara skillnaden organiskt heller.
När ska jag använda hreflang?
På Irrison implementerar vi alltid hreflang-attributet till våra kunder som har fler än en geografisk marknad eller som har en flerspråkig målgrupp.
För våra kunder med enspråkiga webbsidor är det mer komplicerat hur vi väljer att gå tillväga. Om det är enkelt för oss att lägga in hreflang-attribut, om de använder WordPress och redan har ett plugin installerat med hreflang-funktionen, så brukar vi implementera det. Men vi gör det desto mer sällan om kunden har ett lokalt CMS som kräver att en extern utvecklare måste komma till hands. Det beror på mål och budget helt enkelt.
Rel canonical
Också känt som: kanonisk url
En rel canonical-tagg är en bit metadata som placeras i <head> i HTML:en på webbsidan. Canonical-taggen förklarar vilken av multipla URL-versioner som är den äkta URL-versionen som sökmotorn ska indexera och publicera som ett sökresultat. Nedan är ett praktiskt exempel på hur kanoniska URL:er ska användas.
Låt oss säga att vi är ägare av en e-handel. Vi har två stycken kategorisidor inom samma kategori med samma produktsortiment med enbart produkterna som skiljer sig åt. URL A är e-handel123.com/bra-kategori/ och URL B är e-handel123.com/bra-kategori/sida-2/.
Om man inte kanoniserar URL B till URL A kommer dessa sidorna att konkurrera mot varandra internt. Sökmotorer premierar inte webbsidor med duplicerat innehåll.
Det betyder att sökmotorn “manuellt” behöver bestämma vilken av URL-versionerna som ska registreras som sökresultat. I värsta fall kan det leda till att ingen av sidorna blir indexerad. Att göra en sökmotorrobots crawling-upplevelse så problemfri som möjligt är en rankingsignal – eller rättare sagt det ger inga negativa signaler.
När ska jag använda rel canonical?
Vi rekommenderar dig att använda dig av canonical URL:er på alla sidor du bryr dig om eftersom det finns så många sätt att nå en URL på. Med canonical-taggen kan vi som SEO-konsulter förtydliga för sökmotorroboten vilken av versionerna som är den äkta.
Då kan vi förklara hur vi vill att URL:en ska indexeras på servernivå (till exempel https://www) och på klientnivå (med ett / eller utan ett /). Den här best practice-metoden bemödar sökmotorroboten att använda sig av onödigt mycket bandbredd och desto viktigare att inte låta den indexera fel URL-version.
Sedan rel canonical introducerades år 2009 har de flesta moderna CMS- och WordPress-teman en automatisk kanoniseringsprocess när du publicerar en ny sida. För att säkerställa dig att din webbsida använder sig av canonical-taggen kan du öppna upp developer tools i din webbläsare och söka efter “canonical” i källkoden. Om du däremot vill kanonisera två olika URL:er med liknande innehåll, som exemplet med e-handeln, kan du ladda ner pluginet Yoast om du använder WordPress som CMS.
301 redirect
Också känt som: 301-omdirigering
En 301 redirect är en http-serversignal som berättar för webbläsaren att den anropade URL:en permanent har flyttats till en ny URL. Den omdirigerar användaren att landa på den nya sidan istället för den gamla. Men 301 redirecten gör mer saker än att bara förflytta användare – den förflyttar också sökmotorkraft från en gammal sida till en ny.
301 redirecten är ett kraftfullt verktyg för SEO-konsulten att ha i sin arsenal. Men som Uncle Ben säger till Peter Parker: “With great power comes great responsibility” (jag var bara tvungen!). Det här http-svaret kan tekniskt sett förstöra hela din webbsida om du inte vet vad du håller på med.
Dessutom försvinner cirka 10% av all upparbetad sökmotorkraft från den gamla URL:en varje gång en ny 301 redirect görs i följd med varandra. Det här bildar en redirect-kedja. Redirect-kedjor är praktiskt taget omöjliga att undvika numera när de flesta webbsidor använder sig av SSL men Google har själva gått ut med att deras sökmotorrobotar slutar följa en redirect-kedja som är fler än 4 omdirigeringar. När sökmotorroboten slutar crawla blir det ingen indexering. När inget indexeras får du ingen organisk trafik.
Hur gör man en 301 redirect då? Det beror på. Om du använder WordPress kan du ladda ner ett plugin som intuitivt visar dig vad du ska göra, till exempel Simple Redirects.
Nu när vi pratar WordPress är det värt att tillägga att alla CMS som baseras på Apache-serverarkitekturen, som WordPress, gör sina redirects i htaccess-filen. Där kan man göra 301, 302 eller 307 redirects samt konfigurera olika cache-inställningar för att bara nämna ett fåtal tekniska SEO-anpassningar i htaccess. Om ditt CMS använder Apache hittar du du din htaccess-fil i din rotkatalog som du enklast når via FTP. Vi på Irrison använder oss av klassiska FTP-klienten Filezilla.
När ska jag använda 301 redirect?
En bra tumregel är att använda 301 redirects så lite som möjligt. Det är oftast mer korrekt att använda sig av en rel canonical istället. En 301 redirect är ett direktiv på servernivå medan en rel canonical är en hänvisning i metadata och därför är en 301 mer drastisk åtgärd. Men vi förnekar inte att en 301 omdirigering är ett bra verktyg att använda sig av – men i 4 / 5 tillfällen är det inte lönt.
Rel noindex och rel nofollow
Också känt som: noindex url och nofollow url
Rel Noindex och rel nofollow-taggarna är metadatakod som placeras i <head> och används ofta i samband med varandra. Rel noindex förklarar för en sökmotorrobot att en specifik URL inte får indexeras, registreras som ett sökresultat, medan nofollow berättar att URL:en i fråga inte får crawlas, undersökas, över huvud taget.
Låt oss säga att vi har en webbsida med över 50.000 URL:er. Alla 50.000 sidor behöver inte bli indexerade eller nåbara av en sökmotorrobot. Det kan bero på att du har en funktion i ditt CMS som automatiskt skapar kopior av de sidor du publicerar av statistiska skäl eller att varje bild du lägger ut får en egen unik URL.
Om du använder WordPress som CMS rekommenderar vi dig återigen att ladda ner pluginet Yoast. Det gör det möjligt för dig på URL-nivå att använda sig av olika kombinationer av nofollow och noindex.
När ska jag använda rel noindex och rel nofollow?
Sökmotorer har en “crawl-budget”. Större webbsidor med tusentals URL:er får inte sitt sidträd crawlat varje vecka eftersom sökmotorerna inte vill slösa bort sin bandbredd på sidor som innehållsmässigt sällan uppdateras. Det är i sådana situationer det är bra att använda rel nofollow-taggen. Noindex-taggen används ganska sällan ensam (med en tillhörande dofollow-tagg) men kan vara användbar för sidor som är viktiga för användare men mindre för sökmotorer.